Rulla tummar – bot, bön eller lathet?
Rulla tummarna – sysslolöshet, meditation eller t o m läkning?
Dagens Tanke för Dagen i radio tillägnas min pappa Kurt som var en mästare på att rulla tummarna.
När jag googlar begreppet nu för att leta efter en bild hamnar jag på teckenspråksundervisning, där ”rulla tummarna” översätts med lathet och att vara sysslolös. Gesten ackompanjeras med en uttråkad himlande blick.
Det är en inskränkt tolkning, anser jag. Jag vet, av att ha levt med min pappa, att rulla tummarna också är meditation, tröst och kanske t o m en form av läkning. Seden att knäppa händerna vid bön (och därmed kunna rulla tummarna) kanske har fungerat som religiös öppning till samtal med Gud?
Själv räknar jag mig inte som religiös, men är öppen för det mesta. Tillvaron får gärna överraska mig!
Min vetenskapliga ådra får mig att spekulera i vilka nervtrådar i tummarna som kan stimuleras av den lätta massagen som rullandet innebär. Höger och vänster kroppshalva i subtil och ömsint kontakt – kan det åstadkomma kopplingar som kalibrerar nervsystemet?
Rulla tummarna är förstås också en bild av väntande, och därmed får jag anledning att tipsa om min artikelserie Väntrummen – som handlar om pappa Kurts sista tid i livet och även dagarna efter.
Följ mitt fortsatta arbete på temat Väntrum på facebooksidan Väntrummen.
