Positiva reaktioner på Åskflickan text + ljud
Clemens Altgård recenserar Åskflickans två utgåvor, den tryckta boken och ljudboken.
Jag gläds åt att få gensvar på det kopplade greppet muntligt – skriftligt – muntligt. Det är nämligen väldigt svårt, för att inte säga omöjligt, att se/höra det själv.
Här händer också något intressant. Ordens magi fungerar bäst i ljudversionen, anser Clemens Altgård. Samtidigt är den berättelse han tycker bäst om, den som jag berättat mest sällan: Doktorn i Hammenhög.
Det är också den berättelse jag själv är mest nöjd med, i den här formen. Den hänger ihop litterärt, och har en ordrik formuleringsglädje som inte fungerar lika bra i muntlig live-form. Det var också den berättelse jag hade mest jobb med att få ihop som novell. Jag fick slita, och njöt stort av det, som ett rent skriftligt arbete. Medan skrivandet av de andra tre berättelserna fick något mer pliktskyldigt refererande över sig: berättelserna var ju redan klara i sin första form, nu skulle de ”bara” ner på pränt.
Det här är den första och hittills enda kvalificerade synpunkt jag fått på just denna aspekten: det muntliga som blir skriftligt som blir muntligt igen. Jag hoppas verkligen att det är fler som vill ägna mitt arbete just den granskningen. Och särskilt gärna någon som hört mig framföra berättelserna live tidigare, och verkligen kan göra en jämförelse. Någon i berättarvärlden kanske, som är sugen? Det är bara att höra av sig, så skickar jag bok och ljudfil.
Detta är ett forskningsarbete, så ge mig lite observationer!
